Veckoreflektion #5

Den här veckan har vi diskuterat och läst om hur fantasi funkar men även hur vi skulle kunna gå till vägar för att få våra elever att fantisera. Allt från miljö till erfarenheter har en stor betydelse, utifrån de jag läst började jag tänka på hur man kan träna upp sin fantasi men inser även att jag tror den finns i olika grader. Vygotskij tar upp en intressant sak om kreativitet där han anser att minnet är en förutsättning för att människan ska kunna vara kreativ och kunna skapa något nytt ’’stoftkorn vid sidan av geniernas skapelser’’. Jag anser att stoft av verkligheten har absolut en stor inverkan, men ju mer fantasi en person har ju mindre stoft finns i skapelsen och de nya skapandet.

Vygotskij, Fantasi och kreativitet i barndomen (s.9)

Något som jag anser är viktigt i en bild läromiljö är att ge eleverna möjlighet till olika uttryck men även uppmuntra deras egna initiativ, vilket även Ulla Löfstedt tar upp i barns bildskapande. Det olika schemastadierna som Ulla tar upp är intressanta men får mig att bli lite kritisk då det handlar om ett individ tänk som är svårt att generalisera, men jag håller med om att alla går igenom dessa stadier. Ulla Löfstedt, barns bildskapande

Alla människor blir påverkade av sin omgivning oavsett om dem vill de eller inte, vilket gör att jag började tänka lite på när konstnärer eller bilder ofta har och göra med människans egna erfarenheter att göra, att det är rätt logiskt att vilja blanda sin fantasi men en gnutta verklighet för att sedan få utlopp för det. De är ett bra sätt att hantera och bearbeta sina tankar på tror ja. Jag är ganska säker på att jag är en sådan person som ibland försöker kommunicera med mig själv och andra genom mina bilder, att blanda in min fantasi för att antingen förtydliga eller dölja själva budskapet. I mellan åt behöver ja bara bli av med lite kreativt kaos från min kristalliserade fantasi.