Veckoreflektion #6

Den här veckan hade vi ett mycket givande seminarium med Lars-Åke om hur jag som framtida lärare kommer kunna diskutera och stötta mitt ämne. Vi pratade även om svåra situationer som lärare kan hamna i och tips på hur dessa situationer kan lösas. Något som vi gick igenom var att kunna argumentera för ämnet bild beroende på vem man pratade med, jag tycker att mina klasskamrater hade mycket bra argument och hela dagen hade givande diskussioner.

Jag fick inte chansen att argumentera för mitt ämne vilket var ärorikt på sitt sätt men också otroligt svårt, därför tänkte jag skriva ner lite argument som jag tänkte på. Att argumentera för att utöka bildämnet i skolan till en elev tänker jag på att som lärare skulle kunna kolla vad det finns för intressen hos eleverna, att den ökade tiden skulle bli så utnyttjad som möjligt men även visa eleverna att i och med utökningen kan det finnas större möjligheter för just dem.

När det kommer till föräldrar tror jag att många har en negativ och lite naiv syn på bild, därför skulle jag förklara på ett sådant sätt där föräldrarna inser vilken stor nytta deras barn har av bilden. Saker som att ha ett kreativt tänkande är alltid positivt på en arbetsplats som dem senare kommer få, men även hur viktigt det är för ungdomar att få utrycka sig genom bild oavsett ”kvalitet” på bild arbetet. Det är viktigt att försöka skapa förståelse för saker de som man inte tycker är intressant, så även om deras barn är väldigt negativt inställd till bild kan det vara bra att försöka införskaffa sig en förståelse, eftersom det är mycket i livet som vi kommer tycka mindre om. Den förståelsen kan också växa till ett intresse.

En stor del av argumenten var riktade mot kollegor/rektor/politiker. Att utöka bilden är positivt då det behövs mer balans i hjärnan mellan de teoretiska ämnena och de kreativa ämnena, båda hjärnhalvorna är influerade av varandra och behöver ungefär ta lika mycket plats T.ex. Utan kreativitet skulle inte alla teknologiska uppfinningar funnits. När det kommer till sokratiska samtal finns det oändligt mycket möjligheter inom bild, det kan vara svårt att tänka kritiskt och i skolan lär sig ungdomarna endast att vara kritiska mot en inriktad sak t.ex. mot historia. Att eleverna får ett mer öppet kritiskt tänkande är bra för demokratin och för deras egen skull. Genom en utökning av bild finns det större möjligheter att locka elever till att få hitta något som intresserar dem på ett större plan.

Anledningen till att jag valt att lägga mina argument på det här viset är för att på något sätt kunna nå människor som inte alls förstår sig på bild eller dess nytta, jag anser att det inte finns något negativt inom bild om man får en frihet inom den. För mig talar bilden helt för sig själv och därför har jag tyckt att denna övning har vart bra eftersom det inte är alla som känner så, det kan vara bra att argumentera för sin sak på olika sätt så att det når olika människor.

Vi pratade mycket om hur viktigt det är att lyssna på eleven och låta dem påverka deras lärande situation, men i det att vara ’’hård men rättvis’’ i sammanhanget att man som lärare inte velar utan visar med kroppsspråket att man är säker på sin sak dock är det viktigt att inse när man har fel. Det intressant med läraryrket är att det inte funkar på samma sätt hela tiden, som lärare får man var en finkänslig kameleont och känna av de olika situationerna. Att inte döma elever utifrån vad man hört eller vilken inriktning dem går är otroligt viktigt och som lärare visa tydligt att jag inte har några förutfattade meningar om dem utan bara höga förväntningar med positiv inställning.