kulturorientering, bok #5

När jag gjorde assignment #2 berättade jag om min idé för ninja och hon föreslog att jag skulle kolla på bilder av en man vid namn M.C Escher, jag hade aldrig hört om honom innan så jag kollade på bilder och blev helt mållös. jag beslutade att köpa en bok om honom då jag var ivrig för att veta mer, jag köpte den här boken The Magic of M.C Escher och tittade inte något större i den först. Jag börjar läsa i den och inte viste jag att jag precis snubblat över en skatt, hela boken innehåller Eschers egna ord i form av citat, brev och hans dagbok men även några små texter från författaren av boken. Jag skulle kunna skriva och prata om M.C Escher hela dagen men har försökt att korta ned det lite.

Efter jag läst boken inser jag att jag vill veta ännu mer om hans liv eftersom det till stor del bara står om hans verk i boken, så jag hittade en dokumentär om hans liv men även där berättar dem om vad Escher själv skrivit. Så den här texten kommer att fyllas med information från boken och dokumentären men även egna reflektioner.

M.C. Escher Documentary (by CINEMEDIA-NPS-RNTV) [1999]

https://www.youtube.com/watch?v=g4VAxilTRGs

Maurits Cornelis Escher föddes 17 juni 1898 i Leeuwarden, Nederländerna.

Han flyttade till Italien och bodde där under en längre tid, (ca 10år) där träffade han sin fru Jetta Umiker och fick tre söner: George, Arthur och Jan Escher. Familjen flyttade en del efter att andra världs kriget bröt ut, men det första stället dem flyttade till efter Italien var Schweiz och där var Escher mycket nära på att ge upp konsten efter att han målat av ett litet hus täckt i snö och tänkt för sig själv att ’’kan jag inte göra bättre än det här så ger jag upp’’. Familjen landade tillslut i Baarn (Nederländerna) och det var framför allt då Escher började med de olika mönster och surrealistiska bilder han idag är känd för. Det blev en vändning för Escher då han innan har skapat mycket från vad han såg i sin omgivning, han var så trött på den absurda verklighet han levde i så han ville skapa något som inte hade med den verkligheten att göra.

När jag läser om vad han har skrivit märks det att Escher hade mycket prestations ångest och den allra största kritikern var han själv. För mig är det helt otroligt hur en sådan hårt arbetande och duktig konstnär kan ha den synen på sin konst, men jag tror även att det var de tankarna som drev honom till att bli så otrolig som han blev.

Vid ett tillfälle ger han sig på att teckna av vågor och skriver detta brev:

Those waves! Soon I’m going to try once more to draw something wavelike. But how can you suggest movement on a static plane? And how can you simplify something as complicated as a wave in the open sea to something comprehensible?

– Letter to his son George, 22 agust 1959

Escher skriver en mycket vacker tanke som jag vill dela med mig av.

Wihch reality is actually more powerful: that of the present, instantly absorbed by our senses and discernible, or the memory of what we experienced previously? Is the present truly more real than the past? I really do not feel capable of answering this. – Journal, 19 january 1945

Jag blir fascinerad och tagen av hur Escher såg på världen, bara för en dag skulle jag vilja se den ur hans perspektiv. Att han såg en sådan komplicerad värld och att varje liten rörelse försökte han fånga vilket satte honom i en svår sitts, Escher var först inte uppskattad inom sin tid men han fick fortfarande uppleva uppskattning lite senare under sin karriär.

… I was asked, among other things, why does the black one have a big nose. Well that’s pretty obvious. That’s because he’s inside the belly of the white one, Ican’t help that. – Lecture, Rosa Spierhuis, 1971

Jag tycker att hans svar på frågan är otroligt lustigt och bra, för många gånger tror jag att människor kan över tolka bilder medan det kan finnas ett sådant enkelt svar som Escher ger. Vid ett annat tillfälle i boken tar han upp skillnaden mellan hans egen konst och hans kollegor, Eschers konst är tankekrävande, motsägelsefull och matematisk medan hans kollegors konst är något man känner som kan vara svårare att sätta i ord. Escher var otroligt kunnig inom matematik och många vetenskaps män ville diskutera vetenskap och hans olika former på byggnader han tecknade, med Escher gillade inte att bli sedd som en vetenskaps man, utan han var en konstnär.

Jag kan hålla med om att hans konst är tankekrävande men för mig finns det mycket känslor i hans konst, åtminstone väcks det en känsla hos mig som jag aldrig känt förut. Känslan fyller hela bröstkorgen när jag tittar på hans skapelser. Escher höll mycket på med Wood Cuts och han beskriver hur den tekniken blev en stor del av honom men även hur Italiens miljöer är där han trivdes bäst med att både bo och teckna, när han bodde i Italien brukade han så fort han kunde spendera hela dagar ute i naturen och bara skissa. Många skisser som han inte gjorde klart blev klara senare år.

Författaren till boken skriver ’’Only in a virtual world can a hand bothe be drawing and be drawn at one and the same time’’

Den tanken tycker jag säger mycket om vad som är möjligt i konstnärens värld och hur fantasin är det ända som kan sätta stop.

Talent and all that for the most part is nothing but hogwash. Any schoolboy with a little aptitude might very well draw better than i perhaps, but what he most often lacks is the tough yearning for realization, the teeth-grinding obstinacy and saying: even though i know i’m not capable of it, i’m still going to do it. – Letter to his son Arthur 12 february 1955

Escher var så otroligt ambitiös att när han var i sina äldre dagar gjorde han absolut inget annat än sin konst vilket tog hårt på hans äktenskap, till slut lämnade Jetta honom. Men han var lycklig och fortsatte med sin konst ända in i sitt sista andetag den 27 mars 1972.