Veckoreflektion #5

Den här veckan har jag varit vilsen i min process, jag har haft svårt för reflektioner. Det har känts som att min egna hjärna aktivt försökt att jobba emot mig, det känns blankt. Efter senaste växthus diskussionen så konstaterade vi att jag skulle försöka djup dyka in görandet och verkligheten. Jag fick i uppgift att fota 20 foton om dagen på det jag ser. De första dagarna kändes det meningslöst som att jag fumlade helt i mörkret, men att fumla i mörkret kan vara det en behöver ibland. Sedan diskuterade jag med Bea att jag ska ställa mig frågan den konkreta frågan, vad är det jag ser? i gestaltandet, samtidigt försöka ha texterna vi läst/läser mer i tankarna. Sedan ta avstånd från bilderna en stund för att sedan reflektera kring vad jag ser, har det ändrats?

Hittills har jag bara helt mållöst fotograferat det jag sett försökt arbete bort mina föreställningar om vad som är ett ”bra” foto och försökt fota olika perspektiv.